DSC00153_miniDet är lika enkelt att gå ner som att gå upp. I teorin alltså. I praktiken så är det kört så fort man tänker på att gå på en diet. Om jag ryckte upp mig i en månad skulle jag kunna gå ner tio kilo och istället för fyllig hudkostym kan jag få en slimmigare dragspelsvariant. Jag talar givetvis inte om harmonika, något som kan spelas på till midsommar utan min medelåldershud som vägrar hänga med på jojobantningar.

Innan badsäsongen basuneras det ut i alla tidningar och magasin som har fler sidor än två hur vi kan förlora vårt kroppsliga omfång, dvs underhudsfettet, genom att antingen äta rätt eller helt fel. Det vänds och vrids på olika teorier: Vilken kost är egentligen människan anpassad till? Är vi stenålders, vegatarianer, fruktianer eller asätare? Efter  seriösa efterforskningar så ska vi anpassa vår kosthållning efter det. Jag är inte sämre jag heller. Här har du fyra dieter enligt ovanstående:

  • När vi bodde i grotta åt vi det vi fick tag på och lagade till det eller åt det sushi. Egentligen bör vi därför äta mammutstek på en bädd av barr i fondue av lergyttja. Både LCHF och välgörande för huden. Enda problemet är att mammutarna är utdöda. Min son säger att mammutarna dog ut för att det inte finns några papputar. Kan finnas i frysdisken i en mer välsorterad livsmedelsbutik, givetvis genmodifierad kanin.
  • Adam och Eva åt endast frukt från Edens lustgård. Vi bör hålla oss till kost bestående av kiwi, papaya och mango. Håll dig undan från ormen vid Kunskapens träd (almen vid biblioteket) som bjuder på Ingrid Marie och Golden Delicious. Man blir garanterat smal av att äta frukt, men det finns en risk att du får springa på täta toalettbesök. Fibrer is da shit för magen!
  • Våra kindtänder liknar kossans och fårens så låt oss idissla grönsaker. För att få i oss tillräcklig mängd näring och vitaminer krävs en hel del ätande. Då har vi löst världsfreden också, speciellt på kost bestående av isbergssallad och gurka. “Herr Uberalles, jag orkar inte starta krig. Var tyst och tugga maten! Talking take too much energy.”
  • Hmm! Asätning, njaaa. Vi människor brukar inte stå och hänga vid en gris och vänta på att den ska självdö. Den här dieten torde inte vara vanlig, men närbesläktad med tonåringars vanor att vänta på  att maten ska bli serverad eller att maten traskar från matbutiken till kylskåpet. Tar väldigt liten energi utan man hänger runt placet tills mat dyker upp i någon form.

Ett krux är ju att i de flesta dieter utesluter man vissa livsmedel, vilket inte alltid håller i längden. Våra kroppar är otroligt förrädiska, just för att de är stenålders. För några hundra år sedan var inte problemet att man skulle se ut som en supermodell utan snarare att överleva till nästa säsong. Därför har våra kroppar anpassat sig till att klara av svält. Äter vi för lite mat börjar kroppen gå på sparlåga. När vi sedan inte orkar hålla på med dieten säger det bara tjoff och vi är tillbaka på ruta ett igen. Det är bara det att nu får vi det på magen istället, ett snabbmobiliserat reservförråd som kan lagerhållas tills den där dumma hjärnan får för sig att börja svälta kroppen igen. Musklerna har den kastat av för länge sedan, för de kostar att driva, så istället får vi tio kilo på magen.

Eftersom jag gillar att tänka ut fiffiga saker har jag kommit på en idé. Min teori grundar sig på att mina barn är normalviktiga. Jag har upptäckt något häpnadsväckande. Barn äter tills de storknar av sin favoritmat, men när det vankas något mindre gott äter de mer vanliga portioner. Fram med husmanskostboken och börja servera:

  • stekt grishuvud
  • äta gele med träske i veboa- dallrande köttklump a la aladåb
  • isterband

Tack vare barnens kulinariska upptäcktsresor i matvärlden hukar de inte för normaläckligtpäckligt som de säger. Min minsta son kan hyras per påbörjad halvtimme till ett dukat matbord där han kan utbrista:

“Mums vad gott det blir med blodpudding.”

Barnens har lärt sig att inte kasta loss över relingarna när jag ropar: “Mat!” utan nosar försiktigt fram till köket för att se om det är vän eller fiende i kastrullen. De kan lukta sig till chokladrutor och tömma tallriken på tre röda utan att lämna smulor efter sig, medan jag själv funderar över om det har rapporterats över lokala tornados på Gotland.

Så om du vill vara normalviktig med lika viktig familj så envisas inte med att bli en stjärnkock utan håll dig till brända köttbitar och förlorade ägg.

Om detta inte var nog kan man också slänga in lite aktivitet för att bränna lite fler kalorier.

“Barn, vill ni ha glass!”

“Ja!!!” ropar alla och studsar och hoppar av glädje. Mina barn tvärnitar vid nedersta trappsteget när jag står redo med cykelhjälmen.

“Här är plånkan och hjälmen. Cykeln har halvfulla däck, för inte säger vi väl halvtomma däck här. Tänk positivt! Affären ligger 1 mil nordost fågelvägen. Trampa snabbt! Det är motvind.”

Barnen muttrar genast om BRIS, barnens rättigheter, men sist jag kollade var det fullt tillåtet att låta barnen få njuta av de där utväxterna som kallas ben och som inte är till för hängdekoration vid datorstolen.

Nuförtiden rör vi oss alldeles för lite. Det är hemmamys alla dagar och det ska köras bil bort till tomtgränsen. Nu kommer jag med lite sedelärande historia. Helt fritt att lägga till en knarrig och rynkig röst.

När jag var liten på 1800-talet, för 30 år sedan, var det helt annorlunda. Mataffären stängde ett eller tre på lördagar, var totales alles geschtängt på söndagar för herrens predikan. Tog man en sovmorgon fick man vänta till måndag för ett få ett glas mjölk. Dessutom hade vi bara en bil och den hade pappa. Ville man till stan fick man gå, cykla eller ta bussen. Det var bara att använda benen. Jag kan sakna den tiden då man kunde gå och filosofera på tonårsvis med sin kompis: “Tror du han gillar mig om jag drar in magen?”Vi pratade på riktigt på den tiden också. Vi twittrade inte och skrev på facebook medan vi gick och skrev var och med vem vi hängde.

Inte fanns det något spännande i kylskåpet heller, något som flugit över halva jordklotet. Det var inte precis så att man blev sugen på att äta. Om man var hungrig åt man tills man var mätt och sedan slutade man äta.

Då var det alltså avslöjat. Hemligheten bakom en smal kropp är att flytta ut på landet utan bussförbindelse. Bilen byts ut mot en rostig damcykel utan sadel och med lösa ekrar. Det du orkar dra från butiken förtjänar du att äta. Minimalt med växthuseffekt. När du står i affären köp bara sådant du aldrig skulle äta. För min del skulle det bli:

  • Babymajskolvar. Avskyr dem efter en hiskelig magsjuka där de åkte express i matstrupen.
  • Räkor, kräftor och annat maskliknade med tuggmotstånd som en svamp.
  • Ärtor i konserv- Är det mer ärtor i konserven eller mer konserv i ärtorna? De lärde tvistar.
  • Gråmulet kött. Jag är sjukligt rädd för matförgiftning.
  • Sirapslimpa och kavring. Min mamma har alltid sagt att bröd ska vara mörkt, hårt och surt, basta! Eller sauna som vi säger i min familj.
  • Blodkorv. Farmor brukade välkomna oss med kålsoppa eller blodkorv. Korvarna ser stendöda ut, är kolsvarta och det går inte att säga om de är är råa eller vidbrända annat än på oset.
  • Allt med lamm utom rökt fårfiol med eller utan ullgarn. Jag bor på Gotland men föredrar att klappa på djuren istället.
  • Kinasoppa. Det här i särklass det äckligaste jag ätit någonsin. Bäst beskrivet ser det ut som Stockholms blodbad i miniatyr fast på tallrik, en variant av tomatsoppa där något vitt flyter, likdelar, eller små vita risgryn, pasta eller något annat inälvsmaskliknande. I den flyter gröna kryddor och växtdelar för att liksom piffa till den lite med komplementfärg. Something went very wrong. Första skeden vänder redan i munnen. Aldrig mer. Med denna som huvudrätt går jag ner två storlekar på en vecka. Garanterat resultat!

Då är det väl så att jag måste säga lycka till med nästa diet. Jag säger inte “Bon appetit!” utan avslutar med orden “Non appetit!”

Advertisements