Bild kompakt boende

OK! Handen på hjärtat, vänner. Är inte ordet compact living egentligen ett nytt modeord för trångboddhet? Trångboddhet associeras till fattiglapp. Då uppfinner vi ett nytt ord-compact living. Jag säger: compact bullshit!

När jag en gång begav mig ut på bostadsmarknaden var ordet compact living inte uppfunnet. Då fanns knappt heller trångboddhet, för då var det så modernt att alla skulle ha ett eget rum, så att det till och med subventionerades av Försäkringskassan i form av bostadsbidrag. Stackars Nisse, måste du dela rum med både Bosse och Nasse? Jag hittade en etta utan dusch, för det var så modernt med raggardusch då. Jag hade ett litet kök, men inga tvättmöjligheter mer än det som spolades ut som använt i avloppet. Senare fick jag råd med badrum och efter det till och med ett sovrum. Hurra! Jag gifte mig och då fick jag börja dela rum med min man. När den första avkomman kom skaffade vi en större lägenhet och när nästa kom en ännu större. Du börjar förstå hela bilden, eller hur? När man är fem personer i hushållet har man inte längre möjlighet att skaffa ett rum till var och en. För det första är fyror det största man kan hitta på marknaden, både som hyreslägenhet och bostadsrätt. Det är meningen att man ska ha max två barn, precis som det i Kina är tillåtet med ett. I Sverige sätter skammen för trångboddhet och p-piller stopp för mera barnaalstrande. Vi vågade och skaffade tre.

Problemet är att när man sedan vill köpa hus, matchar inte huspriset med storleken på familjen. Om plånboken fick välja med stor riskmarginal skulle man ha råd med en liten garderob i förorten. Om du kan tänka dig ett ruckel med tre väggar och helt öppen planlösning kan vi kosta på oss lite yta. Vi flyttade ut på landet. Till ett renoveringsobjekt, med två sovrum. Händig karl, eller rik karl, är ett måste för snabbt smällde han upp en vägg i vardagsrummet så att en del blev föräldrasovrummet.  Mindre rum är svaret. Killarna måste dela rum och dottern är överlycklig för hon har ett rum hon inte måste backa in i.

Vi har strax över 100 kvm att disponera och vi kompaktlever så gott vi kan. Vi staplar allt på varandra. Jag lägger undan allt som är i vägen och glömmer genast bort var jag lade den, så vi måste köpa en ny mojäng jag kan förlägga. Kastruller och vispskålar vinglar på varandra. Katterna måste huka huvudet när de äter så att de inte får en lucka i huvudet. Städhinken har sitt utrymme i den minimalistiska toaletten och är man inte för salongsvinglig eller kissträngd kan man lyckas pinka i hålet utan att toapappret ramlar i handfatet. Försök inte ens att tänka på att tillföra en våningssäng eller loftsäng för att vinna yta för jag är ännu inte säker på om golvet är bärande.

Vi är trångbodda, för vi har inte valt att leva så. Kompaktlevda är om man trivs med det. Jag trivs att bo i en paradvåning i Visby innerstad, men plånboken förpassar mig till en visserligen rätt så trivsam miljö bland salmbär och grästuggare.

Jag vill således inte ha fler råd om hur jag tillför mer yta genom att låta allt hängla och dingla i trapetskrokar från taket. Jag vill ha fler multifunktionsprylar. Mer tre för en-saker.

  • Strumpor som både tvättar och dammtorkar golvet medan man bär dem
  • En skål som både ångkokar, skalar potatis och ger en facial lift med hjälp av vattenångor bestående endast av ofria radikaler
  • Kylskåp som kan ropa ner barnen från andra våningen när maten är klar och stänger av datorerna vid andra varningen
  • Dator som läser av min mentala hälsa av kompaktboendet och ger mig exakt de rätta råden som räddar dagen. (en data-syrra)

När barnen flyttar hemifrån kan man andas luft som inte är använd tio gånger om.  Två kommer att kunna stå och konversera i köket, medan en av dem skär gurka med vass kniv. En av dem kan kissa medan den andra duschar inomhus. Enda nackdelen är väl att man inte hinner njuta så värst länge av friheten. Då har alla andra hus i området sålts till stressade småbarnsföräldrar med ett och ett halvt barn och de vill inte ha ett gammalt gaggigt par i huset som renoveringsnissen glömde. De kanske får chansen att frihetsberöva er och förpassa er till ett rum utan dusch eller kokmöjligheter på ålderdomshemmet ”Den nästsista vilan.” Cirkeln är sluten.

Advertisements