bondkvinna

Goder afton! Mitt namn är Asta. Du kanske känner Bengt Göransson, hädangången må han dö i frid. Han är redan död, så mycket mer frid kan han inte få. Jag är hans änka, fru Göransson. Jag tänkte bara skriva lite till er som läser Päivis skit. Jag lånar bara hennes dator. Hon är bortrest. Hon skulle vila lite nerver, pyttsan. Jag tänkte bara vattna hennes blommor, må de dö i frid, och då fick jag se att hon inte stängt av sin dator.

Läser ni verkligen det hon skriver? Och så tycker ni synd om henne? Jag säger bara att den det är synd om är hennes man, må han leva i frid. Han förtjänar en mindre gnällig fru, som tar hand om hem och familj. Om jag vore 40 år yngre och hade egna tänder, då skulle Päivi minsann bli undansopad till hörnet hon aldrig städar. Jag kikade förresten ner i golvet vid soffhörnet. Päivi samlar visst damm och marinerar strumpor i det hörnet. Jag fiskade upp en barnstrumpa och en legobit. Vilken röra! Jag tog fram dammvippan och så spottade jag en loska i min näsduk och började gnida. Det blev rent, men spottloskorna tog slut.

Hon säger att hon inte hinner städa för att hon jobbar heltid. När mina barn var små var inte heltid uppfunnen. Då fanns all-tid. Jag arbetade inte 8 timmar, jag arbetade alltid. Om jag hade tur och svimmade vid höbärgningen räknades det som tupplur och så kunde jag istället ägna nätterna åt att stoppa strumpor. Födde barn gjorde jag ute på fältet, för inte hade vi väl tid och gå och sträcka på benen i en vit sjukhuskorridor inte. Ingen dagtidstv, men så mycket horisont och kossor en kvinna kan begära.

När jag inte tvättade kläder i ån, bärgade hö eller lagade mat hade jag fullt sjå med att aga barnen. Alltid hade de gjort något och om de inte erkände så satt sanningen så långt inne att ricinolja var det enda som hjälpte. Nu klemar ni bort ungarna och frågar vad de tycker. Pyttsan! Det är därför ni har problem med barnen idag. På min tid frågade vi inte vad de ville äta för kvällsmat. Vad är meningen med det, för svaret skulle bli sill och potäter. Sill o potäter idag och imorgon. I övermorgon potäter och sill som omväxling. Inte skjutsade vi barnen till olika aktiviteter heller. Med häst och kärra tar det lång tid att färdas och barnen blev trötta efter att ha huggit ved, bärgat hö och mjölkat kossorna. Det kallar jag för samhällsviktiga fritidsintressen.

Och göra karriär. Pyttsan! Jo, jo men. Jag gjorde minsann också karriär. Prästens fru bjöd mig på kaffe och sjusorters kakor en gång och det minsann var något fint det. Sedan fick jag höra hur mallig jag var. Klart jag var bättre än alla andra som inte blivit bjuden på eftermiddagskaffe hos prästen. Det kallar jag karriär, det. Bli VD och koordinator och allt vad det heter, gå och snut ungarnas näsor istället.

Päivi gnäller så mycket tycker jag. Hon gnäller på barnen, mannen och alla hushållssysslor. Jag kan inte se att hon städar så värst mycket. Skitig källare, skitig trappa och speglar med rakskum. Inte lagar hon mat till man och barn heller. Säger att hon jobbar. Hon kan börja med baket klockan tre på morgonen, koka potäterna klockan sju och ändå hinna till karriären. Jag förstår inte varför hon gnäller. Hon kan väl gå hem om det inte passar sig och börja tvätta de där skitiga fönstrena och vara klar med eftermiddagskaffet när jag kommer. Jag tillverkade ungar på löpande band och ändå blev inte middagen försenad en enda gång. Inte ens när navelsträngen var inlindad runt Egons hals. Jag sa till fältskärarn att han fick skynda sig så att maten inte blev sen till stackars mannen som fått stanna hemma och ta hand om ungarna medan jag ligger och vilar mig.

Ni dagens kvinnor är alldeles bortklemade. Inte vill ni ha barn och inte vill ni vara kvinnor. Ni ska hela tiden hålla på med gymnastik i så små kläder att Jesusbarnet rodnar. Varför springer ni omkring i en lokal? Ni är redan smala så det räcker. Vill ni bli trötta och samtidigt städa hemmet, en kvinnas plikt? Ligg på alla fyra och skrubba trägolvet. Det kallar jag för gymnastik.

Oj, nu kommer Päivi in. Nu ska jag låtsas tycka synd om henne. Hon som har en man som städar och lagar mat, medan hon gör karriär. Hon har till och med körkort har jag hört. Må hon leva i frid och inse att livet handlar om att laga mat, föda barn, städa och ta hand om man och barn.

Advertisements