I mina sjukhusanteckningar borde det ha stått: “För smart för sitt eget bästa.” Istället står det en floskel om att vår familj jada-jada och därför är flickebarnet så. Istället för ett verkligt sjukhusutlåtande om blodtryck och blodvärde, sådant som går att mäta kan man läsa mellan raderna om familjens socioekonomiska status, broderns drunkningsdöd och det i sin tur skulle förklara det barn jag var, en tystlåten och inbunden flicka.

Om vi istället hade varit stenrika med kungalik status hade kanske familjens roll i den person jag var suddats ut. Hade man då kanske förklarat det med moderns ointresse för mig, att hon var mer fixerad på att hålla fester för likasinnande, klättra i den sociala stegen. En sanning är inte alltid en sanning, utan bara ett antagande, ett påstående som görs till sanning utan någon som helst statistik bakom. Det räcker bara med att en organisation/person med makt uttalar det för att det ska gälla.

Ta det här med amning. Fy fan, vad jag har skrikit inombords om det, gråtit inne i min hjärna och bara låtit satir drypa ut ur min mun. Fy fan, vad jag har slitit i mina bröst för att producera de dyrbara dropparna som ska skydda mot allergier och astma. Och sedan visar det sig att det inte är sant. Att två osanningar inte gör en sanning.Här kommer de två antagandena:

# amning skyddar mot allergi och astma

# alla mammor kan amma

Så om en mamma inte ammar, kan det då räknas som barnmisshandel? Är det åtalbart? Förr i tiden, när mammor inte hade tillräckligt med mjölk, skaffade man ammor, men nuförtiden kan fanimej alla mammor amma, så kära lilla mamma som inte ammar ditt barn så har du orsakat ditt barn livstids sjukdom. Alla mammor kan inte amma, vill inte amma, får inte amma lika lite som att alla kvinnor kan bli biologiska mammor. Och att få höra det från bvc-sköterskan som förstagångsmamma att alla mammor kan amma fick mig att amma dygnet runt. Det var i princip det enda jag gjorde. Min son grät och jag grät och det blev inte tyst på olätet förrän jag gick över till mjölkersättning. Först då kunde vi ha en sund relation som inte kretsade kring mina bröst och tillgången på mat. Att u-landskvinnor inte har tillgång till rent vatten och därför bör amma, har inte med mig att göra. Jag dricker direkt ur kranen och har inte gått över till flaskvatten enligt samma bakvändsresonemang om att jag borde amma till stöd för u-landskvinnor.

Det är så mycket jag har gjort för att någon har sagt att det ska vara på ett visst sätt att jag inte förrän jag själv fallit offer för samma systematisering av mänskligt vara eller inte vara som jag har börjat ifrågasätta saker. Varför är det bra att ha barn på dagis till klockan tre men inte till klockan sex? Varför måste mammor ta första föräldraledigheten och inte den andra? Varför går flest kvinnor ner i arbetstid, samma kvinnor som senare när de skiljer sig fort som ögat måste hitta en ny man som försörjer dem för att inte hamna på fattighuset, dvs socialen. Varför avgör en kvinnas klädsel  och nykterhet vid våldtäkt en eventuell dom på förövaren? “Hon tiggde om det.” Njaa, mina kläder var helt knäpptysta och sa inget vid tiden för våldtäkt. De skrek inte “kom och ta mig om du kan”. Och varför måste kvinnor vabba mest? Och det är synd om min man som är gift med en feminist har jag fått höra. Stackaren som måste städa när han kommer hem från ett heltidsjobb och hissas till hjältestatus för att han hämtar barn på dagis. Att en själv som kvinna också har ett heltidsjobb hör inte till saken. Om du skaffar barn kvinna får du skylla dig själv, för du kan alltid gå ner i arbetstid. Det är inget som sägs rakt ut men man kan läsa det mellan raderna. Och du är ingen riktig kvinna om du inte har barn. Jag sliter hellre håret med heltidsjobb, barn och hushåll än att få en taskig pension som gör att en man måste försörja mig. Eller om jag skulle vara skild, flytta till en hyreslägenhet i ett område där man inte går ut om kvällarna om du inte är klädd i oprovocerande blåställ, svettringar i armhålorna och en allmänt lesbisk aura för att slippa bli ofredad. Jo tack, jag har bott i ett sådant område där bilar tutade och killar vevade ner fönsterrutor och gav mig oanständiga förslag, där jag hade fler brorsor än biologiska som ett slags livvakter när jag skulle gå från A till B. En feminist kan visst bli mamma, men hon blir knappast en dum blondin med pumpade bröst och förlitar sig på att pappa betalar allt. En feminist är framförallt realist, för verkligheten som den ser ut, och den dagen samhället är jämställt behöver jag inte kalla mig feminist. Jag hatar inte män och skulle mycket hellre vilja vara en man, för det verkar vara enklast så.

Och slutligen en rapport från verkligheten: Nära hälften av Sveriges befolkning är överviktiga. Jag såg bara ett fåtal av dem, inklusive mig själv, på lillpluttens luciafirande. Han går i en skola där barn kommer till större del från medelklassen och konstnärsfamiljer. En handfull invandrare och några arbetarungar. Jag tycker att det är fantastiskt att kvinnor har tid att ta hand om sig själv, men de kvinnor jag träffar på stan och på mitt jobb ser inte ut som dem. Kan det vara så att man måste se ut på ett visst sätt för att platsa in, med tajta stuprörsjeans och t-shirt som knappast döljer push-up bh:n och den beniga ryggraden ovanför den pumpade bakdelen. Sådär såg inte mammor ut när jag var barn. Kan det vara därför när jag hälsade käckt på ett annat barns förälder, som han rynkade på näsan och sedan snabbt vände ryggen till medan han ringde ett viktigt samtal mitt i klassrummet. När det var dags att äta julgröten övervägde jag för ett ögonblick att låta bli gröten, spy upp frukosten och lussebullen chefen bjudit på. för att bli lite som de andra där. Jo tack, jag har varit en kort tid jag med i anorexi- och ortorexiträsket och är förevigt skadad och hatar min kropp för allt den inte är, trots att jag egentligen älskar mig själv precis som den jag är. Och på morgonen läser jag i ETC om Agnes Wold, hon som spräckte myten om att amning skyddar mot allergi, att hennes tjänst drogs in när hon publicerade artikeln: “Därför forskar inte kvinnor-Undersökning visar att män med låg eller obevisad kompetens får deras tjänster”. Jag bråkar med väderkvarnar, men hon kan bevisa att det jag talar om är sant, diskrimineringen av kvinnor.

Jag har blivit trippeldiskriminerad, som arbetarklassunge, som invandrarunge och som kvinna. Det enda som kunde ha varit värre var om jag också var från Afrika, kanske det enda som skulle ha avhållit mig från att bli lärare och senare farmaceut. Om jag hade varit en svensk man från en medelklassfamilj skulle jag ha jobbat på CERN som partikelforskare, men det är inte fy skam att med föräldrar som jobbat som städerskor och toapappersarbetare ha avancerat till att bli farmaceut.

http://fof.se/tidning/2011/2/mot-bacillskrack-och-gubbvalde

Advertisements