Vad har jag gjort denna helg? Jag har lyckats sova i tio timmar i sträck och vaknade med underbara insikter efter att ha överläst Paolo Coelho-citat från hans magisk realistiska böcker.  Lite vinångor hjälpte nog också till. Kort sammanfattat innebär min uppenbarelse att jag kan göra vad the heck I want eller hävda kulturellt förtryck av mitt underbara jag. Och i drömmen slöt jag fred med kusinen Tommi som tydligen jobbade i en bar och retades med mig för att jag var en författare, stolt som han var över mig. Och retstickan Johan som älskade att peta nålar i mig på hemkunskapslektionen hade sina armar beskyddande om mig. Hell has finally frozen over.

Jag har även provsmakat mig igenom godissmet. Jag gjorde franska nougat med hasselnöt, pistagenötter och tranbär. Skåda resultatet: French overkill.

Och apelsinfudge. Mycket gott!

 

Eftersom vi var alldeles översockrade tvingade vi minstingen att gå ut på en femkilometerspromenad med oss i vår magiska skog med pilgrimsleden. Hur som haver för att liva upp sonen som drog benen efter sig berättade Anto om farfar beduinen. Ja, det var under det stora armeniska folkmordet som han låtsades vara död och sedan blev omhändertagen av beduiner i ett annat land efter att ha vandrat till fots. Det livade upp oss vuxna och istället pratade vi om Kristallnatten. Vid stenröset gav sonen upp och ville vänta på oss tills vi vände tillbaka på stigen. Vi lämnade mobiltelefonen med honom, han blir ju snart elva, och gick några hundra meter till. När vi vände tillbaka kom Jakob springande med andan i halsen. Var det den förbaskade vaktkråkan (vi har en sådan som kraxar varenda gång vi går in i skogen, lite läskig är den för den känns inte som ett riktigt läte) Nej, han blev rädd för att det var alldeles för tyst.

Och sedan gick vi hem och gjorde pasta. Fel! Jag gjorde pastan med broccolisåsen, jag tvättade kläderna och vek dem. Mannen satt som en övergödd Buddha i soffan. Jag hoppas det snöar extra extra mycket, för jag skottar inte snön. Han ska i alla fall ha lite bonuspoäng för att han städade badrummet efter att de stökade ner det.

Och sedan gjorde vi origami. Det blev sådär.

Be the peace or fuck it!

Som den finne jag är har jag också lyckats ratta in den finska radiokanalen Radio Nostalgia. Och kom ihåg låten Kohtalokas samba. Man måste kunna finska för att förstå den.

En Facebook-vän påminde om en annan låt. Jag har skrattat så tårarna flög ut ur ögonen. Naurava kulkuri, den skrattande vandraren.

Advertisements