Jag har upptäckt mjölksyrabakterier och min mage är nästan normal igen.

Vaknade i morse och upptäckte att jag inte var lika svullen längre och benen kändes inte som stabbiga trästockar. En veckas bakteriekur verkar ha fått mina tarmar i balans och svullnaden jag känt i kroppen har minskat. Halleluja! Jag lider av IBS och jag har fått utesluta både laktos och gluten (ja, ja, man ska inte utesluta om bla, bla och bla) för att inte sprutmåla toalettstolen. Nu sitter jag på toa och njuter av att skita som vanligt folk efter flera års kamp. Just nu lajkar min IBS mjölksyrabakterier så får vi väl se hur det blir sedan.

Apropå skitsnack så har jag varit osedvanligt grinig på jobbet. Undrar om det är hormoner eller känslan av att stå still i livet? Jag kan förstå alla dessa småsura tanter jag har jobbat ihop med när jag var yngre. Nu är jag tant själv, snart 46 bast, och upptäcker till min fasa att jag har blivit cynisk. Pensionsspara? Bah! Tror du verkligen att du kommer att få gå i pension? Lyckligt kär igen i ditt livs största kärlek? Blah! Det sa du om Anders, Olle, Pelle, Jens, Ali och Tina också. Vänta du bara.

Vet inte vad som har hänt med mig. Har min glad-termostat gått sönder så att jag nu går på sur-batterier? Något måste hända snart känner jag. Det värsta är att det händer många bra saker i mitt liv. Jag vann lektörsläsning av min bok och utgivning hos B.o.D. av Hallelujabröderna. I april ska jag vara med på Gotlands bokmässa och senare i april ska jag åka på Egenutgivardagen i Stockholm där en av mina skrivcoacher kommer att prata om min bok från scen. Och så ska jag givetvis ha bokrelease-party om två veckor. Tjoho! Jag är lite utsliten av mitt dubbeljobb. Helst skulle jag vilja skriva på heltid, men det betalar tyvärr inte mina räkningar.

Jag funderar på en hållbar plan för mitt liv och hittills har jag kommit fram till ABSOLUT INGENTING. Så som jag lever nu funkar inte på sikt om jag inte ska bränna ut flera proppar. Alla kommer inte till insikt förrän de har utmattningssyndrom och har flera års rehabilitering framför sig. Min kropp är så klok att den skriker på mig. Stopp och beläggning!

Det bästa vore nog lite lobotomi och gladpiller. Jag skulle vilja ha sönderfrätt vissa delar av hjärnan, den som älskar skrivandet och inte kan sluta skriva, äta lite gladpiller och vara nöjd med livet som det är. Älska att gå till jobbet, att bara ta hand om familjen, diska, städa, tvätta och pyssla med hemmet. Att ha egen vilja och önskan som går stick i stäv med ekorrhjulet är för jäkligt, denna längtan får mig att gå sönder. Jag undrar när mitt hamsterhjul går sönder. Det känns som om jag måste sluta trampa och bara låta det kasta av mig och låta mig landa någon annanstans och därifrån traska till det jag är och vill bli.

Advertisements